Sammanställd av Irma Ridbäck som också är författare till boken Narken – Narkaus. En by norr om polcirkeln. (Uppsala 2015) 320 s.

1553. Nybyggare i Rödupp betalade fiskeskatt eller skinnskatt för Narken. Av fyra gårdar i Rödupp kom 1642 två nybyggen att bilda byn Narken

1637. Hindrich Hindrichsson och Mats Finne boende i Narken 1637
De omnämns i Skriftebok för Kalix församling inom byn Rödupp.

1642. Narken med 2 nybyggen blev skattlagd by. Jordeboken, Kalix socken.

1648. Narken är med på lantmätaren Olof Larsson Tresks karta.

1644. Överkalix församling och socken bröts ut ur Kalix socken.

1693. Narken och Jock räknades som en by. Narken har 2 gårdar.

1693. Jockim Mickelsson hade sitt nybygge i Jock. Jordeboken.

1740. Narken nr 1 Vanhatalo, Narken nr 2 Taavola.
Totalt 15 personer i den by som är nuvarande Narken.

1825. Narken och Jock skiljs åt och blir två byar.

1856. Narken förs från Överkalix till Korpilombolo, ny församling. Bildades av delar från Överkalix, Övertorneå och Pajala. 

1863. Flyttande mindre folkskola med undervisning 4 veckor i varje by.
Åtta byar deltog. Från 1870 ökades till 7 veckor/by, 

1892. Fast skola infördes i Narken och Ohtanajärvi.

1896. Statsskola i Narken och från 1898 svenska språket i skolan.

1893–1895. Laga skiftet. Varje hemman fick sin åkerareal samlad.

1899–1932. Poststation 1899–1913. Lantbrevbärare 1913–1932.

1900. Första odlingslägenheten, Naurismaalehto. Johan Petter Lassi.

1905. Tre unga män reste till Amerika. Återkom 1912 och 1914.

1918. Färjetrafik igång. Vägen till Nuoksujärvi färdig 1920. Väg Narken–Korpilombolo klar i början av 1920-talet.

1919/1923- 1929. Kronotorpen. Kontrakt. Narkheden, Långheden [Ruotkomaa]

1936–1939 Hallonberget, Älvbrinken och Svedjegård [Ruotkomaa]

1920-talet. Alma och Uno Hieta flyttade till byn, startade lanthandel och åkeri.

1924/1934–1939. Kolonaten. Kontrakt. Aho 11 kolonat, Äihämä 4 kolonat.

1926–1929 Flera unga familjer och ensamstående män emigrerade.

1930. Narken har 253 personer (mantalslängden).

1930. Korpilombolo församling köpte jord för kapell och kyrkogård.

1930. Elektriska ljuset tändes 27/12 1930.

1936. Gamla skolan (röd byggnad, nu riven) färdigställdes.

1932–1976 +. Poststation öppnades på nytt. Ersattes 1976 av lantbrevbärare.

1936–1939. Arbetarsmåbruken. Tre nya jordbruk byggdes i gamla byn.

1939. Kooperativa öppnade butik i Narken.

1940. Narken har 475 personer (mantalslängden).

1942. Yngve Bergström startade taxi , sedan åkeri och busstrafik 1946.

1940 talet. Bensinmackar: IC-pump senare Shell (Bergström).
Caltex mack (Uno Hietas Eftr.). Allt senare delen av 1940-talet.

1950. Narken har 555 personer (mantalslängden).

1950. Nytt skolhus, gul tegelbyggnad färdigställdes.

1950 -1960-talen. Kolonaten avvecklades. De flesta husen revs.

1959. Kyrkogården från 1959. Kapellet invigdes 1961. 1959–1961.

1960. Narken har 426 personer (mantalslängden).

1960–1964. Harrvägen tillkom. Bron vid Äihämä över Kalixälven. Färjan lades ner.

1968–1977. Kronotorpen avvecklades. Köpeavtal och lagfarter för brukaren.

1969. Uno Hietas Eftr. och Kooperativa stängde sina butiker.

1969-1971. Bensinmackarna stängde: Hieta ca 1969, Bergström 1971.

1972. Skolan lades ner. Skolskjuts för barnen till Korpilombolo.

1977. Älvflottningen upphörde.

1989. Harrens Dag startade och blev senare avslutningen på Narkenveckan.

2019. Narken har 54 personer (folkbokförda).